annamej

Har hänt massor...***

liten kort summering;
 
onsdag ( för en vecka sedan); Fick taxvalpar och vi missade vår buss. Det hela slutade med en lång frukost.
torsdag: For till Lysekil för att titta på HavetsHus, blev magsjuk av en mjukglass.
fredag; nationaldags firande i munkedalsparken... Innan var vi på standen i Gårvik o sola o givetvis badade. Mys, men lite bränd dock. Sjukt att jag blir bränd i Sverige och att jag är brunare nu än på de tre månaderna i Thailand.
Lördag: Segling från Orust och examensfest på kvällen
Söndag: Sov till nio upp och städa, födelsedagsfest för Anna i gruppen
Måndag: Work at Arctic Paper. På Rullpacken där vi hade två olika moment. Kul
Tisdag: samma sak.
Onsadag; utpumpad, slut, magknip...








I lördags på seglingen verkade livet helt underbart, himlen var blå och det blåste knappt någonting. Segelbåten var helt underbar stor med en massa segel, en dröm! Så seglade vi ut. Jag fick vara med att hissa segel och jag tänkte på Ostindiefararen. Sedan lägger sig vinden och vi blir liggandes alldeles stilla på vattnet. Vi hoppar i för att bada på klartecken från vår kapten. ruskigt högt att hoppa från kanten, men där nere i vattnet såg båten i alla fall mycket ståtligare ut. Jag ville fotografera, men det förblir ett minne... När mina tankar på den fina båten var över insåg jag hur långt borta jag var. Båten började plötsligt segla iväg, vindpustar kom och vattnet  vid båtkanten blev bara mer och mer strömt. Jag  simmade och simmade och utmattad nådde jag hängstegen. Jag orkade knappt dra mig upp och jag skar mig på fötterna och benen av alla snäckskal på undersidan av båten, där jag hängde släpandes i vattnet. Jag såg hur de andra tre nu var ännu längre bort och tänkte att de kanske inte skulle orka ta sig fram.

Så vi kastade ut en livboj, men linan räckte inte...
Tillslut efter i hoppande och räddande var alla
 på båten igen. Faran var över. Trodde vi....

Efter lunchen, pastasallad som vanligt, föll plötsligt bommen som höll  upp seglet rakt ner! Bommen går, tänkte jag sekunderna innan den träffar min kompis rakt i huvudet. Eftermiddagen slutade på sjukhuset, med en mindre hjärnskakning, snacka om änglavakt! Aldrig mer ska jag segla tänkte jag. Fast förutom alla missöden på båten så var det väldigt härligt och fint.-