Burma

Tänker tillbaka på äventyret i Burma. jisses vad jag har fått uppleva.

Nu i efterhand har jag läst en del böcker och avhandlignar om gränspassagen där jag var  och ingen, förutom gränssoldaternar kunnat komma till. sedan 1860!! om ens då. just då beskrevs bara gränsområdet från en närliggande by i Burma av Ola Hansson. Läget är så spännt att man inte får komma tio kilometer nära gränsen just i detta område. Oh, där gick jag, lilla jag. Efter att vi fastnat i en flod! Helt sjukt och jag blev tagen rakt in i deras camp och till flyktingbyn. Över 25 floder, bland höga berg och soldater med otaliga vapen.

När jag kom tillbaka till Thailand berättade Mee att soldaterna hade ringt och frågat efter mig. De undrade hur jag mådde. Jag undrar hur de mår.

Kan inte förstå att jag verkligen har varit med om äventyret. Kolla in mars månad i mitt arkiv.
---->


back


Kidtung mai?


lite av varje....


17 timmar genom Thailand...

Nu har vi lamnat Nong Bua LamPhu och just nu ar jag i Bangkok med Dorn, Wut och Nam. Det ar otroligt trangt pa deras lilla rum men inget sl[r de tre dagarna i Nong Bua Lamphu...

Jag berattde ju innan att vi over 30 personer fran Ratchaburi och efter en lang och trang bilresa upp mottes vi av ytterligare drygt hundra personer. Yod bor alldesles intill en vag och bilarna bara rusade forbi nar vi antligen fick kliva ur den tranga bilen. Hans mamma och mormor motte mig och mormorn borjade att grata helt hetsigt. Hon kramade om mig och sa *Kithort* vilket betyder att hon har saknat mig, trots att vi aldrig har traffats. Inne i huset fanns det dock bilder pa mig hangandes brevid kungen. Mormorn, *Jai* tuggade pa tuggbobak och det rann rod saft fran tobaken ur hennes mun. Men fin var hon.

Nar jag motte Yod i dorren kandes det som att jag motte en fullkomligt frammande person. Jag visste inte vad jag skulle saga och det hela slutade med att vi stod och tittade pa varandra. Allt efter att tiden gick borjade vi dock prata med varandra och det hela kandes sa bra.

Munkceremonin i sig var himla speciell.... dans genom byn med 200 i folje och sedan upp tidigt pa morgonen dagen efter 03.00 for att se yod fa de traditionella munkkladerna.

Att ga upp tidigt har vi gjort hela tiden i Nong Bua Lam Phu... Vi gick upp 03 aven dagen efter da vi skulle pa utflykt och sedan 04 for att ta oss till bangkok... 17 timmar  + en timme i taxi inne i Bangkok... inte konstigt att jag ar trott

 Risfalltet bakom yods hus

 Hantverk i den lilla byn



Yods vanner som i thailand ar *my friend you*


Back in thailand


Hej pa er alla!


Back in thai! Ja, har varit har i fyra dagar, tror jag. Jag kom i fredags klockan halv tva pa natten (svensk tid) Men i Thailand var det morgon, sa det var bara att sta ut. Dorn hamtade mig fran flygplatsen. Han hade med sig vatten som jag drack slut pa med en gang. Vi tog en rosa taxibil in till Bangkok. Det var sjukt varmt 28 grader hade de sagt pa flyget. Klockan var knappt 8 nar jag kom in till Bangkok. Det vimlade av folk. Elledninar, matvagnar, fruktdtand och manniskor forsakte fa plats pa de smala gatorna. Vi satte oss vid ett litet stand och at frukost mitt i Bangkoks varme. Det var sa harligt att se alla manniskor och alla farger. Maten smakade sa gott efter en lang resa via amsterdam.


Dorn envisades med att bara min stora ryggsack och svetten bara rann fran honom. Efter tio minuter stannade vi igen, Anna gin Ice cream... haha.. Vi skulle sedan ta bussen for att aka hem till Dorn. Det var sa spannande, buss i Bangkok. Folket hangde ut genom dorrarna och det gick ju inte langsamt om jag sager sa. Tillsut klev vi av och helt utmattade var vi antligen framme. Till min forvaning var Song Wut dar. Han tvattade men reste sig hastigt Enna, utbrast han.. Kram kram och sedan sprang jag pa toa. Dorn hade redan somnat beredvid sangen nar jag kom ut igen och Wut och jag pratade om min resa. Tillslut somnade aven jag. Nar jag vaknade igen hade Wut gatt till jobbet och Dorn och jag tog ater igen en spannande bussresa, pa drygt en timme. Vi kom fram till Siam center, Dorn ville visa mig hans jobb. Wut var redan dar och vi satte oss for att ata glass. Svalkande och gott.


Vi skulle ta taget till Ratchaburi vid halv fyra. Vi hade redan gjort sa mycket, och det kandes som att dagen aldrig tog slut. Det kryllade av folk pa tagstationen. Taget var redan fullt, sa Dorn kopte staplatser... jisses. Taget var inte speciellt fint om man sager sa. Toaletten och all avforing rann ut pa tagstationen och vagnarna var smutsiga. Bankarna var harda och det var fullpackat. Som tur var fick Dorn och jag sittplatser och sakta akte vi mot Ratchaburi. Bangkoks slum och kakstader var otroligt haftiga se. Det tog mycket langre tid an vad vi trodde men tillslut efter regnovader, funa vyer anlande vi till Ratchaburi. Familjen vantade och nar jag sag Nam igen skrattade vi gott och kramades.


(ar helt sjukt glad att lite av min text fanns kvar,... datorn bara dog och allt sparade pa usb>t bara forsvann....) jag hade skrivit om allt som har hant har om marknader, havet och alla som jag traffat. Ska halsa fran vardfamijerna.  Linda, din lilla flicka springer och hon alskar bollar. Anna Y s familj har fatt en liten pojke pa tva manader. Vi har halsat pa emilys mormor pa sjukhuset, det var nagot med blodet pa grund av allt regn. Men redan samma kvall jag traffade henne kom hon hem igen.

Imorgon aker vi ivag klockan tre pa morgonen mot Nong Bua Lam Phu i nordostra thailand. Ska bli sa spannande. over 30 personer fran byn ska samsas om tre bilar, packning och mat... frukt och dricka.. Nam Dorn och Wut och jag har i alla fall plats i en bil plus tio pers till... haha... Redan kommer ta minst tio timmar!!!

Khubua ar helt annorlunda utan utbytet och regler.. Inget mai supab  och jag har akt moppe genom hela provisen. Cyklat ute mitt i natten och allt ar bara harligt.

Ska till Bangkok pa sondag, sova hos Dorn och Wut, traffa Pum och njuta av Bangkok.

Nu ska jag tillbaka hem och packa det sista infor imorgnon. Det ar superharligt har!
**anna


Bangkok klockan halv tre pa natten

Bangkok
klockan var halv tre nar jag kom ut fran flygplatsen, svensk tid....

efter en lang natt och morgon ar jag i bangkok. Dorn hamtade mig pa flygplatsen o sedan rakt ut i bangkoks morgontrafik. Harligt och oforstaeligt, att jag ar har. Hade sallskap av tva tjejer som skulle backpacla pa flyget. Nu ar jag hemma hos Dorn och Wut i Bangkok, i eftermiddag tar vi taget till Ratchaburi. Det ar sinnesjukt varmt o klockan ar inte ens tio pa morgonen. Vi har atit frukost, ris med gronskaper o aven hunnit med en glass. har laddat upp min thaitelefon, men vet inte numret till den...

kram anna


så blev det både och...

Ja, både studier och resa.. bättre kan det väl inte bli? Jag åker på torsdag!!! Tillbaka till Bangkok, den färgsprakande underbara staden.

Väl framme i Bangkok ska jag träffa Pum som antigen hjälper mig att hitta en bra buss till Ratchaburi eller tar med mig på äventyr i Bangkok. På tisdag morgon ska vi, jag tillsammans med byinvånarna, "moo håg" starta den långa resan. Från Ratchaburi, Khubua i västcentrala Thailand till Nong Bua LamPhu i nordöstra Thailand. Resan kommer nog att ta mer än en dag!!!

På onsdagen ska ceremonin för Yod börja. Han ska bli munk och jag antar att de liknar andra munkceremonier med först dans runt om i byn och sedan ceremoni en eller två dagar. Jag vet inte riktigt när vi kommer att åka tillbaka till Ratchaburi, Khubua men antagligen innan helgen kommer.

Tänkte sedan spendera en eller två dagar i Bangkok, gå på härliga marknader och träffa Pum med hans vänner. Just nu sitter jag och kämpar för att få tag i en biljett till då kanske Catrin vill följa med. Om vi bara hittar en ticket...

Nåja.. Ska bli himla spännande! Har redan plockat fram min stora ryggsäck, då en stressig vecka med mycket plugg väntar.


Puss puss

Yod ska bli munk

Idag fick jag ett underbart meddelande av Yod i Thailand. "Anna you have to come here to Thailand, next month I´m munk! Family from Ratchaburi come here, you have to come, I happy mak mak" Oh, jag bara älskar hans engelska!

Det finns inget hellre jag skulle vilja än att vara med på ceremonin. Det är liksom än större än när vi i Sverige gifter oss. För Yod betyder detta allt. Ett steg ut till bättre jobb, studier och givetvis hedrar det familjen. Jag vill!!

Då kommer ju frågan, hur ska jag göra? Resa till Thailand, eller plugga vidare på min kurs? hmm.. engligt mig låter det enkelt. Vad tycker du? Skriv en komtentar!!
Kanske är det inte riktigt så enkelt, det kostar ju...
Yodsi Miss you mak mak

Don´t Panic

Det finns ingen bättre låt än Don´t panic med Coldplay! När ljudet från låten strömmar ur högtalarna glömmer jag allt annat, bara stannar upp och tänker på London. Varför London? Ja, jag vet inte. Staden satte sina tassar i mitt hjärta framförallt med alla uteliggare som jag såg. Jag förundras över människors olika villkor och att mer än 1,3 miljarder människor lever under extrem fattigdom, alltså på mindre än 12 kroner per dag.

Så sitter vi här, de som jobbar klagar på att de har för lite pengar och de som pluggar klagar för att de inte får mer. Okej okej, Jobb och plugg är helt olika saker, men oftast förundras jag över hur det kom sig att de som jobbade knappt hade mer pengar ändå. "Nej, jag har inga pengar". Antagligen är det så att de som jobbar hittar andra hål att stoppa sina pengar.

Den kvinna jag beundrar mest i hela världen är Barbara, Babsi. En 21 åring från ett fattigt område i Polen. När hon var sju år rycktes hon upp från sina rötter. Hennes mamma skrapade ihop de sista pengarna de hade för att ta den risigaste bussturen till Wien och ett nytt liv. När de kom fram, kände de sig vilsna övergivna. Efter långa processer och mycket övertalning, som höll på i över ett halvår kunde Barbara få börja skolan. Men allt var ju på tyska. Som sju-åring, få ett helt nytt språk, bli intvingad i Frau Poschners stränga tyskundervisning, satte press på hennes liv. Hon fick inga vänner, då hon ständigt blev utsatt för mobbing eftersom språket var så svårt för henne. I sjunde klass vände det. Det sa BOOM och hon hade plötsligt massvis av vänner och bekanta.

När jag mötte Babsi första gången, mötte jag den finaste människan på jorden. Hon satt där framme i det lilla klassrummet på 20 kvm. De andra bänkarna var tomma och vita. Jag minns hur hennes hår var uppsatt och hur hennes kinder var röda.

Från första dagen jag steg in i klassrummet i Wien var det hon och jag. Vi tog oändligt långa promenader, åt glass på torget. Vi festade med juniormästaren i löpning, med M&M:s, spanade in alla männen på U-bahn som liknade våra drömmän. Vi klättrade upp på skolans översta våning, där det taket bestod av något glasliknande plast. Där satt vi timtals, tittade på himlen och flydde från trista lektioner. Barbara pratade alltid mycket och jag var så glad att få lyssna.
Hon berättade om hennes familj som hade slagits sönder pågrund av att pappan hade varit tvungen att flytta iväg och jobba.

Nu är Babsi i Skottland! I Edinburgh, jobbar och pluggar. Har plenti of friends och hittar snart sin älskade. Hon har precis skaffat en lägenhet som hon ska dela med några andra studenter och när jag träffade henne var hon så lycklig att hon grät.

Jag tycker att hon är så otroligt stark, att ha kämpat i Wien med att betala hyran, jobba, plugga jobba, jobba jobba.... Hon hade de mest skitaktiga jobb men hon gjorde det, annars kunde hon inte tillsammans med mamman betala hyran. När hyran var betald, fanns det ju ett krux till.... Maten. Fanns det pengar till mat? Nej, flera gånger åt hon inte på dagar.

Don´t panic

I just love you Babsi! Ich hab dich so lieb!

Linköping

Åkte till Linköping för ett tag sedan. Festade och träffade alla som var med i Thailand.. Så himla skoj!

Här kommer lite bilder från förfesten, innan vi gick till köttmarknaden Platens....



       

        

                                                                              


Sommarminnen




Skåne? Out of the world?


Ja, okej okej, jag pluggar i Lund! Men vad hände? Det känns som att alla här är undeliga och på någotvis märkliga. Förstår inte, jag som alltid har sett oss sydbor som öppna och glada. Saknar mitt studentliv i Umeå, himlans mycket och alla ni som håller på att nolla mina bilvande klasskamrater, I miss You!

Pratade med "Mee", mamman från Thailand, igår. Så himla härligt. Den lyckan och glädjen som fanns där i min lilla by. Yod, som jag bodde med i sex månader är just nu i Bangkok och demonstrerar. Spännande att få lite inside information. Nästa månad är jag bjuden på munkceremoni i norra Thailand!!! Kan inte förstå att Yod, min broscha, ska bli munk!!!! Hela byn från Ratchaburi ska åka dit och fira. Sedan lever Yod i celibat i två månader.

Två månader, utan bilar, utan tjejer med ris och regler... Ohje... Yodsi! I miss you!

Vill åka tillbaka och starta upp projekt på skolor, eller bara resa runt och hälsa på. Pum, en annan kille som jag träffade vill komma till Sverige och plugga. Han har just varit i Japan och vunnit pris för miljöutveckling, coolt. Han är ju lika gammal som jag!

Saknar alla er uppe från Umeå! Längtar efter en egen lägenhet, en himla massa pengar och resor.

Miss you, Kitung!
Puss anna

back to life

Åkte hem till Maria i förgår. Maria som jag träffade under mitt år i Österrike. Jättehärligt och framförallt skoj att träffas och prata om allt igen. Vi måste absolut göra det oftare. Vi drack vin till en lite sorglig kärleksfilm och tittade på sex and the city. Riktigt tjejkväll med andra ord, ohje, det behövde jag.

jag har många funderignar i huvudet. Hur jag ska kunna ta mig till Lund nu under hösten och igår upptäckte jag sj auktion på nätet.. biljett från 1 kr... de flesta ligger på 18 kr. Rätt okej, frågan är bra hur värdigt det är att boka biljett från Stockholm C till Köpenhamn för att hoppa på i två stationer, Hässleholm - Lund.... hmm... men är man fattig student så är man väl.

Har haft en hel del besök här hemma nu igen. Sedan dess att Syrran åkte hem har mina gamla vänner börjat dyka upp på gatan igen. När klockan slog halv tolv fick jag ett mess, jag är utanför ditt hus nu. En barndomskompis kom hit och hämtade upp mig och vi körde ut i natten. Med extra bas i bilen och nästan högsta volym på stereon sjöng vi tills jag inte orkade mer. "Jimmy-. det är så härligt, asså, vi kan bara sitta här i bilen och sjunga hur mycket som helst (hur falskt som helst -för min del) utan att vi dömmer varandra!" Så himla härligt! Jimmy sjunger jättebra, ska tilläggas.
 
När jag från mina besökare på trappan brukar jag tänka tillbaka på mina "streetpartyn" som vi hade här ett par gånger i veckan. Först kom någon på cykel och sedan moppe. Snart samlades det folk utanför mitt hus. Jag gick in o poppade popcorn och tog med skålen ut på gatan... Där satt vi. Regerade gatan då bilarna knappt kom fram. Ajo, vilka tider.

Nu ska jag i alla fall snart börja plugga. Oh i Lund bilr det, Hörde ni i Lund!!!! Jag stannar alltså hemma ett tag till. ^^ Men har däremot en himla massa planer med dans och träning, får väl se hur mycket som blir av av det hela.

När nästa termin startar har jag kvar min plats uppe i Umeå, juristprogrammet. Dock har jag fått en del eldgafflar i huvudet och kollar just nu in en utbildning i Halmstad med förnyelsebar energi. Oh jisses visst jag brinner för sådant, frågan är vad som är bäst? Halmstad - I love the summercity!!!! Nåja, behöver inte bestämma mig just nu.

Christoffer kommer hit ikväll och imorgon åker jag till Linköping. Denna helgen är det förövrigt karneval i min lilla by. Med 60-tals kväll, dans i parken och karnivalståg. Det brukar vara den "klassiska" träffpunkten då alla, okej de flesta, är hemma. Men men, känner mig ändå inte speciellt lockad. Träffade rätt många av dem på festivalen förra veckan i stan.

Nu ska jag i alla fall ta och masa mig upp ur sängen, så härligt med trådlöst bredband.. ^^ tihii

Puss puss


Festival, sys och tänk

Ska plugga en kurs i Lund till hösten. Känns bra, ska ju självklart gå på dansskolan, afrikans, reggaeton och salsa.. skönt. Så om någon har en lägenhet eller rum i Lund, vet ni att jag vill komma!

Syrran och hennes son har varit här på besök hela veckan, mys. Wilgot som sonen heter är så himla söt, springer runt och är nyfiken.

till helgen ska jag till Linköping, träffa svenskarna från utbytet... Dorn och Yod ringde mig från Thailand idag... så himla glad jag blev. De var på fest i Ratchaburi. Oh jisses vad jag saknar dem! Pratade thai på bussen, inte konstigt att folk kollade konstigt på mig. eller?

Puss


städar upp o minns

Städar en massa hittar mammas hippie-kläder och pluggar thai... Helt underbart! Faktiskt

Här kommer lite bilder;

  Miss you so much! ^^


 

Edinburgh*

                    


Polska!

Jeszcze polska nie zginela polki my zyjemy...

Jestes kochana :)


Basia


Edinburgh

Helloo!!!

Jepp... sa bar det av till Edinburgh, efter bara tre eller fyra dagar hemma.

Jag sitter just nu i Babsis lägenhet i centrala delarna av staden, som är hur mysig som helst. Vi har spelat en massa volleyboll tillsammans med Babsis vänner fran Spanien, Litauen, Polen.... Det var tilloch med fint väder sa att vi kunde ligga o chilla i gräset.

När jag först kom till Glasgows flygplats tog jag taget in till city.... Jisses om jag var lite nervös, hade ju inte träffat Babsi pa tva ar! Men det gick bra och vi tog bussen ut till utkanten av Glasgow för att träffa hennes mamma. Sa speciellt, hennes mamma grät när hon sag mig, stanendes pa den röd och vitmalade balkongen. Ohh.. Jag kom in, det fanns knappt nagot golv och taket var nastan fallfardigt. Sa är det  väl när man inte kan prata engelska och inte hittar nagot jobb. Väldigt tragiskt. Men hon satte igang med att laga mat, Polska korvar, paprika och ägg... mmm det smakade jättegott efter en lang resa. Lägenheten var sü liten att jag o babsi fick sitta pa den smala balkongen  o äta. Vädret varvades med regn och sol. Vi pratade pü blandning mellan engelska, tyska, polska och  kroppssrak och visst förstod jag. Hennes mamma vill nu skriva en biografi, problemet är att hon inte kan skriva. Men jag skulle definitivt läsa den, om hennes kamp för att fa barnen till en utbildning om att fa ekonomin att ga ihop och om kampen att lämna sin mann och bryta upp.

Nüja.. Nu är jag i alla fall i Edinburgh... Här bor Babsi i ett kollektiv och har en supermysig lägenhet. Igar var det tänkt att vi skulle ta bussen för att aka ut till havet och titta pü en liten söt ö. Men, bussen var liksom borta.. Vi gick och letade efter busstationen pa hela Princess street, men nej inte en enda nr 41. Men plötsligt i allt letande vänder jag mig om och sätter nästan min egen tunga i halsen. Men jisses! "Va, Daniel!?" en klasskamprat, killen frün min by kommer ganendes just pa denna lilla avstickande vägen just den tidpunkten. Ödet? eller what? jaja.. men det var ju kul att ses i alla fall.

Babsi o jag tog bussen hem och sedan gick vi till affären för att handla chocklad och polsk öl. So we did... Hoppade pa buss nr 25A som skulle ta oss till havet, men pa grund av allt vagarbete kom vi bara till princess steet, efter ungefär en 40 minuters köande. (Det tar 15 min att ga dit!) Haha, men kul hade vi alla fall. Längst fram i dubbeldäckarn, med Ben and Jerry ice cream, trots att regnet öste ner. Mys mys. Jag lärde mig förövrigt den polska nationalsangen, sü nu.. hahah...

Kvällen spenderades nere i princess park där vi pratade med lite trevligt folk och smakade pa den polska ölen... hmm.. finns nog godare?! Vi gick upp till ett par pubar och tittade in de festande skottarna... Vi träffade ett par fran seattle och nagra fran australien. De lärde oss hur vi skulle försvara oss mot en anfallande känguru.. haha, sü hysteriskt kul.


Jaja.. livet här i edinburgh är i alla fall härligt. Vi har dessutom varit pü en fotosession där vi har haft kläder fran 1600- talet pa oss.

Naja, Bussis Puss puss frün EDI


Minnen

 Lilla jag i Thailand... Miss!

 












Sista kvällen... Bye Bye Kitung mac mac

Hemma!



Hej! Nu är jag hemma. Hemma efter ett sex månaders långt utbyte... Jag börjar få perspektiv på det jag har gjort och för varje dag som går saknar jag Yod. Jag pratade med Yod i söndags. Han hade precis kommit tillbaka till vår lilla by och det hölls en stor fest. Det lät som att han verkligen var lycklig. Han sa: "Enna, I miiiss you velly much!" på sin knaggliga, gulliga engelska. Ohh Kitung!

Nu när jag har kommit hem har jag redan drabbats av mitt gamla vanliga liv och har bestämt mig för att åka iväg igen. Bara torsdag till måndag den här gången. Till Skottland, Edinburgh och Glasgow för at hälsa på Babsi.

Nu ska jag laga mat. Så skönt att kunna få göra det själv och när jag vill samt vad jag vill! Än så länge har jag inte så där in i hoppsans mycket tankar på vad jag saknar, men det kommer nog.
Puss puss


sumo

första dagen

Brygga

En bild från första dagen i Thailand... Nu har jag bara fem dagar kvar med mina vänner från Thailand och Sverige... lite ångest ändå.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0